Samlarbloggen

Ändå sedan jag var liten har jag gillat att samla på saker. Det har väl egentligen aldrig varit något särskilt sådär, eller något vettigt heller för den delen. Men det är någonting som jag alltid, av någon konstig anledning, har brunnit väldigt starkt för.

Att samla på något innebär lite att man på ständigt är på jakt efter något, och just detta tror jag bidrar med en extra mening till livet i sig själv. Man strävar efter något som man vill uppnå, och på sätt får man en mer vettig mening till livet. Framtiden känns liksom ljusare, och det känns som om man ständigt har någonting att se fram emot.

Jag har som sagt samlat på väldigt många saker i mitt liv. Vissa saker har varit stora, och vissa saker har varit små. Det har ofta inte spelat någon roll vad för sak det har varit, utan det viktiga har varit att jag känt ett särskilt band till denna pryl. Ofta handlade det om ett särskilt minne eller en händelse från barndomen, som gjorde att jag ville samla på just den saken.

Nu för tiden samlar jag uteslutande på pennor, och jag tror säkert att jag har flera tusentals pennor vid det här laget. Jag har pennor i alla dess former, storlekar och färger. Men det som binder dem samman är att jag har samlat och funnit dom. Just därför är mina pennor så speciella.